Promenix förbi lekparken

Hej igen alla glada! Igår blev det ännu en cykeltur för Lynx, han verkade trivas i korgen tillsammans med filten där det var varmt och skönt, så han hade inte direkt någon lust att titta upp speciellt mycket.

Idag fyllde Johan år och skulle komma på fika hos oss, så vi passade på att göra Lynx lite extra fin. Vi klippte klorna, tvättade öronen och tog på ett vackert halsband av pärlor och strass jag själv gjort. Han var så vacker. Johan och Marcus kalla honom doc för gaykatten...haha naaw <3

Imorse tyckte Marcus att det var lägligt att gå en promenad i morgonsolen, so vi tog Lynx med oss och spatserade mot ICA, utan att ha någon luva för Lynx att krypa ner i. Det var lite svårare då, och det tog väldigt lång tid eftersom han är van att lägga sig där när han tycker att det blir för mycket runtomkring. På vägen mot ICA så stanna vi till i den lilla lekparken (först tänkte vi oss rosgården så Lynx kunde strosa omkring lite utan all trafik, men det var blött och inte så tilltalande). Satte mig på gungan med Lynx i knät (eller på axeln) och gungade lite lätt. Mer vaggande än gungande, men ändå. Han kikade lite i lekparken och undersökte en del. Han verka mycket mer harmonisk nu än vad han var i trafiken iaf. Inspekterade rutchkanan med...ålade ner för den på egen hand...sen testa vi åka den tillsammans, doc är den baras typ 2 meter hög, men det räckte gott och väl. Den var inte speciellt hal heller, så det gick i slowmotion, men gullig var det. Lynx bara satt i knäet alldelles still och spionerade. Var väl där i ca 10 minuter innan vi gick vidare och hem för att busa.

Doc är det visst inte alla som tycker det är sött, tydligen. Skrev ett inlägg på FB om dagens aktivitet, som några vänner gilla. Fick nyss en kommentar från en gammal kompis jag inte pratat med på ett tag, hon skrev och mena typ att jag är så barnslig och att jag har en KATT. Och? Eller? Jag tvingar inte Lynx, inte vad varken jag eller någon annan sett? Ja, förutom att jag tvinga honom bada tassarna efter en blöt och skitig promenad. Är det jag gör så fel? De flesta brukar tycka det är sött, och grejen är att för mig så är en katt inte bara en KATT utan en individ, Lynx är våran lilla bebis som följer med överallt, sitter på axeln, hoppar i väskan, springer efter Charlie på promenaderna och är van att få följa med i den mån som går. Han fungerar utmärkt i andra katters sällskap och jag vill att han följer med oss mycket av tre anledningar; 1) Jag vill att han lär sig när han är liten så man får mindre problem i framtiden, 2) Jag tycker om att vara med honom så mycket jag kan, 2) Jag vill att han är ensam så lite som möjligt, det räcker med att vi är borta om dagarna, då vill jag vara med honom om helgerna och kvällarna.

Är det så fel? Jag överöser honom med kärlek och värme, han verkar stortrivas. Det går knappt göra något mot hans vilja, och skada honom skulle jag aldrig göra! Jag förstår inte riktigt det där med att en katt verkar vara BARA en katt, och väldigt lite värd? Jag håller med japanerna och egypterna, en katt är helig!